Jag känner verkligen att jag måste komma clean här på bloggen.
Varför jag inte har varit så aktiv och uppdaterat lika ofta som jag brukar göra.
För att jag känner även att jag är skyldig er läsare det, eftersom jag har fått x antal förfrågningar om just det.
Jag ska vara helt ärlig med er nu.
Jag mår skit.
Har aldrig mått såhär dåligt, sen mina föräldrar skiljde sig. Det sjuka är, att allt kommer ifrån olika håll och samtidigt.
Allt ifrån karriären, till skolan, till familjen, till kärleken.
Det får mig att inte orka med allt, så det slutar med att man bryter ihop.
Höra av mig till vänner, plugga, ha kul och framförallt blogga.
Inte så att man glömmer bort dessa grejer, utan det är mer att man inte har ork till det.
Jag tänker inte fejka ett shit och låtsas som att jag har det så underbart hela tiden.
För det är inte så.
First thing first, skolan.
Jag har en salstenta nästa tisdag, där jag bokstavligen inte fattar vad kursen handlar om.
Inte för att jag är dålig i skolan eller så, men föreläsningarna i denna kurs är beyond dåliga.
Otroligt andragogiska (osäker hur man böjer det ordet).
Sen så karriären. Jag hade hoppats på det bästa, där jag basically skulle få ett kontrakt inför min webb-tv, men allt har nu blivit uppskjutet tills vidare.
Såg verkligen fram emot det, men kan bara inte göra något åt saken än att bara acceptera läget och gå vidare.
Sen så har vi familjen. Eller det är mer min mamma.
Hon har alltid varit där för mig, verkligen.
Känner inte någon annan kvinna som är lika stark som henne. Hon har fått uppfostra 7 kids stora delar av hennes liv och det är något jag beundrar henne för. Hon har en riktig krigarsjäl.
Men sen att se min största förebild nere, efter det som har skett de senaste veckorna, får mig att må dåligt.
Hon har liksom gjort allt för mig och mina syskon, så att se henne nere, gör ont i hjärtat på mig.
Sen är det här med kärleken. Det är jobbigare än vad jag trodde det skulle vara. Att man verkligen skulle kunna dö för någon, trodde jag aldrig att jag skulle göra.
Någon sitter säkert nu och tänker ”vilken tönt som snackar känslor” eller ”mobbad snubbe som blir kär”.
Håll din f***ing kommentar för dig själv.
Som J. Cole nämner i hans låt Like A Star.
”Tried to be a player, found out I’m a slight lover.”
De få orden beskriver mig så mycket.
Jag kan med stolthet säga att jag står för det.
Så om du har en negativ kommentar angående, säger jag bara bye Felicia.
Självklart är allting jobbigt, speciellt när det sker samtidigt.
Men som man säger i engelskan, after rain comes sunshine.
Och jag vet att detta bara är en period, som kommer gå över. Och jag kommer kunna titta tillbaka och säga jag klarade mig genom den jobbiga perioden.
Jag tar inte upp detta för att ni ska tycka synd om mig, nej.
Utan detta är min anledning varför jag inte har varit aktiv här på bloggen. Men jag lovar komma tillbaka starkare än någonsin.
Ge mig bara den tiden.
Skulle vara tacksam om ni gjorde det.
Sincerely, your Richy Rich