Tidigare sätt jag på Espresso House, och hade en fika helt ensam.
Skumt?
Vissa ser det som om man är inget mer än ett mobboffer, medan andra (som jag) ser det som något fridfullt.
Sitta och bara vara själv. Inte försöka, eller leka något, eller försöka imponera på någon.
Det kan vara så himla skönt.
Gillar att vara ensam ibland. Tror man behöver det också.
Att vara omringad av folk HELA tiden är något jag ser som något jobbigt.
Aja, ni kanske ser mig om ett psykfall för att jag verka hata homo sapiens, men så är ej fallet.
Ska nu laga lite food, samtidigt när jag dunkar Kanyes ”All Day” och sedan hoppa i sängs.
Godnatt peeps!
